Eller rättare sagt två. Först sprang jag 4,7 km med min yngsta dotter, T. Hon har sprungit några gånger i skolan och det har gått bra och verkar gilla det. Det vill man såklart uppmuntra så jag förslog att vi skulle springa tillsammans idag och hon var genast med på noterna till min stora glädje. Sträckan kan tyckas lite lång för en nybliven 8-åring, men vi anpassade såklart farten (runt 7.30/km) och hon klarade det utan att stanna. Hon gnällde inte en gång. Dessutom sprang hon på negativ split. Mycket imponerande. Och hon har redan frågat när vi ska springa nästa gång.
Efter att jag sprungit hem med henne så gav jag mig ut på ett pass till själv. Det blev 8,2 kilometer på i huvudsak preparerade terrängspår. Samma runda som jag sprang förra söndagen. Tiden blev lite sämre, men idag var det mängden som var viktig.
Den totala löpsträckan idag blev 12,9 km. Helt ok för en söndag. Veckomängden var också den bästa, 26,2 km, sedan min nystart för 1,5 år sedan. Inte jätteimponerande kanske, men jag är på rätt väg känns det som.
Kul att dottern verkar gilla att springa med dig :-).
SvaraRaderaGillar namnet på din blogg! Drömmilen går att relatera både till en bra tid på 10 km, tex sub 40 :-), eller en Engelsk mil under 4 min! Kul!
Ja, det är verkligen roligt när man kan dela intressen med sina barn (och det utan att man tvingat det på dem :-)
RaderaJag är nöjd med namnet och det syftar på båda de saker du nämner och några till faktisk, även om det inte kommer bli någon engelsk mil under 4 minuter...
Vad menar du? Är det inte normalt att tvinga på sina egna intressen på barnen? Jag tänkte absolut satsa på det iaf! ;-)
SvaraRaderaDet jag menade var såklart "och det utan att de fattar att man tvingat det på dem" :-)
RaderaJag försökte "tvinga" min äldsta dotter att börja spela tennis (hon är snabb, har bra bollsinne och sjuk vinnarskalle), men det slog bakut och hon vägrar att ens ta i ett rack. Så jag har lärt av det misstaget...