Jag har sprungit Lidingöloppet en gång. Eller sprungit och sprungit. Det gick väldigt bra fram till ungefär 18 km. Låg på runt 4,20 per km om jag inte minns fel. Men det gick för bra för jag in i väggen som aldrig förr, eller senare. Men efter det har jag inte något minne av resten av loppet. Minns till exempel inte ens Abborrbacken. Men jag tog mig i mål, men på en tid jag inte ens skulle avslöja under tortyr.
Men detta var i en annan tid för runt 15 år sedan.
Även om jag inte riktigt tycker att backig terränglöpning är den typ av tävlingslöpning jag vill hålla på med så kommer att springa Lidingöloppet minst en gång till i livet om allt går som planerat. Och då som en del av En Svensk Klassiker. Men innan jag ger mig på det så ska jag först springa maraton på bästa möjliga tid för mig. För jag tror inte att man är gynnad av att släpa runt på cykel- och skidåkningsmuskler när man ska göra detta. Men jag kan såklart ha fel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar