Nej

Nej, det här är inte ett "nu-har-jag-kommit-igång-igen"-träningsbloggsinlägg. Inte så att jag inte tycker att man ska skriva sådan inlägg. Mer att det verkar vila en förbannelse över dem. Har man skrivit ett så verkar man behöva upprepa det om och om igen.

Nej, jag tänker inte skylla på vädret, sjukdomar (inklusive penicillin) och extrem mycket på jobbet (vilket faktiskt är riktigt skönt eftersom det troligtvis betyder att man får ha kvar det) att de inte blivit av.

Nej, jag tänker inte lägga upp något nytt träningsprogam inför Premiärmilen. Det verkar vila en förbannelse över mina försök till strukturerad träning. Kommer gå på känn istället. Tror det passar mig bäst.

Ja, jag var faktiskt ute och sprang igår och det kändes bra (förutom att det gick långsamt). Det var lite halt, men i övrigt var det nog så bra förhållande det kan (förutom extrem motvid halvvägs) i slutet på januari i Sollentuna.